Dagen är ett svalbo

dagen är ett svalbo, utrymt

men tätt klistrat av fågelns saliv

tungt hänger det kvar

under – ett under att dagen finns

trots allt

det är eftermiddag och natten

talar ännu i mig

med den tyngden, det klistret

den utrymdheten

bilarna utanför ständigt

låter de som mot regniga gator

en tystnad också i det

när svalorna flytt

i livets mitt, mitt liv i det

som är allas vårt bo

för svalor