Det osynliga språket

Ett nytt osynligt språk
har fått fotfäste i ditt sinne
Ett tyst språk som bara du talar
ett språk som är överens med dig
Ordlöst bemästrar det ditt hjärta
infiltrerar dina vener och artärer
Säger ingenting men du vet ändå
vad det betyder:
Att allt är väl i din ensamhet.
Att allt är rymd och täthet.

Detta språk har alltid talat till dig
men du har inte hört det. Blod har fyllt
dina hörselgångar.

Jag är. Du är. En ansamling av oss, våra egna ord,
i kvadrat, i hypotenusan och roten ur oss själva.
Ord som alltid bildar primtal. Oändlig vågrörelse.

En skrivstil av den ädla sorten präntad på din hud.
Stygn, korsord, kråkspark, filigran.
Det minutiösas hantverk, tätvävd flamsk i mitt damastliv.
Så är språket. Brutet och harmoniskt. Osynligt.
Som lekar som inte behöver lekas, som inte behövs men finns.
I fall att.
Som när man ritar en figur på varje sida och bläddrar fort
och ser en flicka som leker med en boll.
Ett språk av ord. Av rörelse. Av ordlöshet.
Av evinnerlighet. Amen.